Lösa tankar

Jag vill börja med att be om ursäkt för alla som hade hoppats på någon trevlig sexnovell, men så roliga äventyr har jag inte haft. Faktum är att inget av mina äventyr i tvättstugan kan anses positiva det minsta. Eller tja… Ni kommer förstå.

I vårt hyreshus har vi en tvättstuga på bottenvåningen, och bokningssystemet tycker jag är väldigt bra. Man har en tavla där alla dagar är indelade i 4 pass, och man bokar ett pass genom att sätta sitt tvättlås i hålet för ett givet pass. På så sätt kan man inte boka mer än ett pass åt gången, vilket iofs skulle kunna ses som något negativt men som jag tror är nödvändigt.

Varje pass är på 4 timmar, jag försöker alltid ha passet 14-18 på onsdagar. Detta ger rätt så gott om tid att både tvätta och torka, då de har två dundermaskiner för tvätten (en 60 graders tvätt tar ca 50 minuter, en 40 graders ca 40 min) och en dundermaskin för torkningen (och ett torkskåp som dock suger).

Vidare så kan man sätta sitt tvättlås på dörren när man tvättar så ingen annan kan komma in, vilket jag alltid tycker är väldigt trevligt.

Som med alla andra system så fungerar det självklart inte bättre än folk följer det. Några exempel på problem jag haft;

Det värsta som hänt mig i tvättstugan var när en granne anklagade mig för att ha stulit deras tvättid, enligt uppgift genom att på något magiskt vis ta bort deras tvättlås utan att lämna minsta märke på det. Sanningen var självklart dock den att jag bokade en tom tvättid, exakt hur deras tvättlås försvann vet jag inte, men min gissning är att de glömde att faktiskt låsa det. Det går nämligen att ta ut nyckeln när det är olåst.
Denna händelse resulterade i att jag inte tvättade på över ett halvår. Någon gång i månaden så åkte jag hem till mina föräldrar på Öland och tvättade. Jag har fortfarande en skapligt stor hög med tvätt kvar från denna tid som bara väntar på att bli tvättade.

En annan sak som hände mig rätt tidigt var att en granne tog fel på dag. Han knackade på och sa att det var hans tvättid, men han bad hemskt mycket om ursäkt (vilket inte de andra gjort) när vi redde ut det hela och det visade sig att han hade bokat nästa dag.

Något som ofta händer är att personen före mig lämnar kvar tvätt i torktumlaren/torkskåpet. Första gången vände jag i dörren, men efter det så har jag som policy att låta det vara tills jag behöver torktumlaren själv och då dumpar jag deras tvätt i en av tvättvagnarna som står där.

Nu idag (för mindre än en halvtimme sedan) så hände dock en sak som nog kan nästan ta andra platsen över otrevligheter. Jag kommer ner vid 14.05 (eller strax innan) och ser att en av mina grannar PRECIS stoppat in sin tvätt i en av tvättmaskinerna. Hon pratar inte särskilt bra svenska och hon försökte övertala mig att låta henne tvätta, men jag var stenhård. Sanningen är den att jag behövde båda maskinerna. Minst en gång liksom.
Efter att hon insett att jag vägrade böja mig (även om jag faktiskt satte mig ner) så stängde hon av maskinen (trodde jag, hon låste bara upp luckan, den gick igång direkt igen när jag stängde luckan) och drog ut sin nu genomvåta tvätt (den hade hunnit bli dränkt) och lade i en tvättvagn.

Jag är väldigt stolt över mig själv just nu. I vanliga fall hade jag förmodligen vänt i dörren (vanliga fall = förut), eller iaf böjt mig för hennes krav och anpassat mig. Trots att det skulle innebära att jag inte får all min tvätt tvättad.

Hon bad mig att ringa på hennes dörr (som om jag visste vart hon bor) när hon kunde komma till en maskin, men jag förklarade för henne att jag är extremt upptagen (något som delvis faktiskt är sant). Så hon sa att hon skulle komma tillbaka vid fyra och kolla.

Här kommer delen som jag är mindre stolt över. Jag tänker se till att maskinerna är upptagna. Det är inte så att jag saknar tvätt att tvätta, och eftersom det kommer dröja tre veckor tills jag får tillfälle igen så är det ändå rätt logiskt att jag tvättar så mycket jag kan. Men sanningen är den att det främsta skälet är för att jag inte vill dela tvättstugan. Det är något jag har extremt jobbigt med.

Men på det stora hela så har det varit en väldigt bra dag. Jag har skickat iväg en lapp till Försäkringskassan så förhoppningsvis/förmodligen kommer resultera att de kompenserar mig för mina omkostnader för gymmet (1300 kr!), jag har tagit min andra Twinrix spruta (trots att det var knökat med folk) och jag har varit på gymmet. Och jag lyckades med en extra repetition vid träningen av armmusklerna.

I dagarna presenterades en undersökning från Synovate där det visade sig att en stor majoritet av svenska folket uppenbarligen är för ett förbud av rökning på uteserveringar. Detta har så klart väckt mycket heta känslor ute på internet. Så jag tänkte slänga på ytterligare en fyrverkeripjäs på elden och säga att vi borde gå längre och förbjuda rökning på allmänna platser.

Låt mig förklara hur jag tänker. Jag anser att alla (myndiga) ska ha rätt att göra vad de vill med sina kroppar, så länge det inte går ut över någon annans rättigheter. Svårare än så behöver det inte vara tycker jag.

Jag anser att det är en rättighet att inte bli utsatt för fysisk negativ påverkan, som t.ex. att någon slår på en eller, för att återgå till ämnet, giftiga gaser.

Jag anser dock inte det är en rättighet att få röka vart man vill och när man vill. Ricky sammanfattade det rätt bra.

Rätt genomgående i argumentationen mot detta förslag, rökförbud på uteserveringar (och överfört även på allmänna platser), är att det dras upp helt ovidkommande exempel. T.ex. Mymlan;

Men. Avgaser är farliga. Jordnötter är farliga för allergiker och hundar är obehagliga för alla som är rädda för dem. Eller allergiska. Bara för att ta några få exempel. Hur långt kan man gå i hänsynstagande via lagstiftning? Vem avgör vilka som ska få denna hänsyn? Ska vi förbjuda bilavgaser, allt som kan framkalla allergiska reaktioner och sånt som kan skrämma folk? Jag vill helst att dom förbjuder hundar i det friluftsområde där jag brukar vistas, för jag tycker hundar är äckliga och läskiga. Vems frihet är viktigast? Min frihet att traska i spåret eller hundägarens frihet att ta med sin hund?

Låt oss börja med det vanligaste; avgaser. Det enkla skälet till varför vi inte kan förbjuda avgaser rakt av är för att hela vårt samhälle är baserat på saker som avger avgaser, jag tänker främst på bilar och industrier. Samtidigt så försöker vi steg för steg minska på dem, och kanske vi någon gång kommer kunna förbjuda det. Fast vid det laget så kommer det inte vara ett problem längre så.

Samma sak kan inte sägas om rökning. Om vi förbjudet rökning på allmänna platser så kommer inte det innebära att samhället kollapsar.

Sedan har vi jordnötterna, och andra saker som folk är allergiska mot. Ja, det ska (om det inte redan är det) vara olagligt att tvinga upp en jordnöt i näsan på folk. Visst, det finns en väldigt liten skara som är så pass allergiska att de inte ens kan vara i samma rum som jordnötter, men denna skara är så pass liten att vi inte kan förbjuda jordnötter bara för det. Någonstans måste en gräns dras.

Samma sak kan inte sägas om rökning. De flesta (som inte röker själva iaf) far illa av röken. Kanske inte så mycket att de får cancer, men ofta med väldigt starka fysiska obehag.

Hundarna i spåret då? Ja, det är och ska även fortsättningsvis vara förbjudet att ha hundar springande fritt. Det ska vara lätt att undvika dem om man vill helt enkelt. Är spåret i fråga så smalt att det inte går att lätt mötas där så ska definitivt hundägarna stiga åt sidan, ut från spåret, när de möter någon.

Samma sak KAN faktiskt sägas om rökning. Och det är det jag säger. Tyvärr så sprider sig rök så pass mycket att det oftast räcker med att man är inom 5-10 meter ifrån personen (om det är någorlunda vindstilla) för att man ska fara illa. Och om rökare tar hänsyn till detta och inte röker när någon annan är inom 5 meter ifrån en, ja då försvinner behovet av ett förbud. Tyvärr så finns inga tecken på att det skulle fungera.

Vems frihet som vinner? Alltid den som inte gör den medvetna handlingen som orsakar krocken. I samma sekund som du tänder en cigarett så är du ansvarig för konsekvenserna av din handling. Om en av konsekvenserna är att en av er måste gå därifrån, så är det du som ska göra det.

De flesta andra “argument” handlar ofta om saker som folk tycker är störande eller i viss mån psykologiskt obehagligt. Visst, man kan gå nerför den vägen, och visst finns det de som vill det. Jag är inte en av dem. Jag anser att vi kan börja med att dra gränsen vid att något ska vara DIREKT fysiskt obehagligt. Dvs, oavsett om du blir illamående av att se någon med rutiga shorts så räknas inte det, eftersom det är en indirekt effekt av din psykiska påverkan av shortsen.

Sedan har vi saker som svett, som ofta räknas upp, och som jag anser är ovidkommande eftersom det är något man inte kan kontrollera själv. Det är inte en medveten handling helt enkelt.

Oh, och så har vi det icke-argument som HAX drar upp;

Det tycks inte finnas några gränser för hur långt man vill gå för att förfölja vårt lands rökare. Nu skall de alltså helt fördrivas från krogen.

Nej, ingen föreslår att vi ska förbjuda rökare på allmän plats/krogen. Vi föreslår att vi ska förbjuda RÖKNING. Jag tycker det är lite synd att just HAX faller i denna fällan.

Och om du helt ärligt känner att du inte klarar av att vara utan att röka några timmar så kanske du borde fundera över om inte det är ett större problem för dig.

Jag hade så många fler tankar, men det blir för mycket att skriva. Vi kan börja med detta.

Och så en massa länkar till annat läsvärt om frågan:

AB | SvD | Mattias Svensson